Intervjufrågor lärare: vanliga frågor och exempelsvar

Rektorn vill veta att du har en realistisk bild av yrket och orkar stanna kvar, inte bara en fin idé om att forma framtiden.

“Under min VFU i en fyra hade jag en pojke som hatade att läsa högt. Vi hittade en bok om fotboll som han ville läsa, och ett par veckor senare räckte han upp handen frivilligt. Det var då jag förstod att det här är ett jobb där man ser riktiga förändringar hos riktiga barn. Det är det som får mig att orka planera om en lektion för tredje gången.”

• ✓Berätta om en konkret elev eller lektion, inte om kallelse och drömmar
• ✓Visa att du vet att jobbet är slitsamt och att du ändå vill ha det

Ledarskap i klassrummet är det rektorn oroar sig mest för hos en ny lärare. De vill höra att du har en plan innan det blir stökigt, inte bara när det redan är det.

“Jag lägger mycket krut på de första veckorna: tydliga rutiner för hur vi börjar lektionen, hur man räcker upp handen och vad som händer när någon stör. Jag går igenom dem tillsammans med klassen så att de blir våra regler, inte mina. När någon ändå stör tar jag det lågmält och nära, hellre än att säga till över hela klassen. Är det samma elev gång på gång pratar jag enskilt och tar reda på vad som ligger bakom, ofta är det något annat än lektionen.”

• ✓Betona att du bygger rutiner tidigt, innan problemen uppstår
• ✓Visa att du skiljer på en dålig dag och ett mönster som behöver utredas

Rektorn vill se att du känner till trappan med extra anpassningar och åtgärdsprogram och att du agerar tidigt, inte väntar till terminens slut.

“Först tar jag reda på var det brister, är det själva ämnet eller något runtomkring som gör att eleven inte kommer till sin rätt. Jag börjar med extra anpassningar i min egen undervisning: kortare instruktioner, en genomgång till i mindre grupp, lästid på lektionen i stället för som läxa. Hjälper inte det lyfter jag det med arbetslaget och specialläraren och vi tittar på om det behövs ett åtgärdsprogram. Jag håller vårdnadshavarna informerade hela vägen så att det inte kommer som en chock på utvecklingssamtalet.”

• ✓Nämn extra anpassningar och åtgärdsprogram i rätt ordning
• ✓Visa att du drar in speciallärare och hemmet tidigt

Klasserna är blandade, och rektorn vill veta att du kan nå både den som behöver extra stöd och den som behöver mer utmaning samma lektion.

“Jag jobbar ofta med samma uppgift i flera nivåer. När vi skrev faktatexter fick alla samma ämne, men en del hade en mall med påbörjade meningar medan andra fick i uppgift att väga två källor mot varandra. En elev med dyslexi lyssnade på faktatexten som ljudfil och redovisade muntligt. Så slipper jag göra tre olika lektioner, men alla jobbar på sin nivå.”

• ✓Ge ett konkret exempel med en riktig uppgift
• ✓Visa att du tänker på både stöd och utmaning i samma klass

Bedömning ska vila på kunskapskraven och gå att förklara för en elev och en förälder. Rektorn vill höra att du har ett system, inte en magkänsla.

“Jag samlar underlag löpande, inte bara på provet. Vid varje större arbete säger jag i förväg vad jag tittar på och visar gärna ett exempel på vad som räcker för olika betyg. Jag ger feedback som pekar framåt: vad som sitter och vad nästa steg är. När jag sätter betyg kan jag alltid gå tillbaka till flera tillfällen och visa eleven varför det blev som det blev, det gör samtalen mycket lugnare.”

• ✓Koppla bedömningen till kunskapskraven och flera tillfällen
• ✓Visa att du kan motivera ett betyg för både elev och förälder

Vårdnadshavare kan vara oroliga, arga eller väldigt pålästa. Rektorn vill se att du håller huvudet kallt och håller fokus på eleven.

“Jag försöker höra av mig med något positivt tidigt på terminen, då blir det lättare att ringa om det senare krånglar. När en förälder är upprörd låter jag dem prata till punkt och bekräftar oron innan jag går in på vad vi gör. Jag lovar aldrig något på rak arm utan säger hellre att jag återkommer efter att ha pratat med arbetslaget. På utvecklingssamtalen sätter vi gemensamma mål så att vi drar åt samma håll.”

• ✓Börja relationen med positiv kontakt, inte bara problem
• ✓Visa att du lyssnar klart innan du går i försvar

Rektorn vill höra att du utgår från vad eleverna ska lära sig, inte från vad som råkar finnas i läroboken.

“Jag börjar i målet: vad ska eleverna kunna när de går ut, och hur märker jag om de kan det. Sedan bygger jag bakåt. En lektion i SO kan börja med en kort fråga på tavlan som de får prata om i par, en genomgång på tio minuter, eget arbete och en avslutning där de får skriva en mening om vad de lärt sig. Den sista meningen är också min koll på vilka jag behöver fånga upp nästa gång.”

• ✓Visa att du planerar utifrån målet och följer upp om det nåddes
• ✓Ha ett konkret lektionsupplägg redo att beskriva

Skolan vill veta att du kan använda tekniken när den tillför något och lägga undan den när den bara stör.

“Jag använder det som sparar tid eller gör något jag annars inte kan. Eleverna lämnar in skrivuppgifter digitalt så att jag kan ge feedback direkt i texten, och vid genomgångar visar jag ibland en kort film för att alla ska se samma exempel. Men jag låter dem skriva för hand när vi tränar inför nationella proven, och telefonerna ligger i lådan under genomgångar. Tekniken ska tjäna lektionen, inte tvärtom.”

• ✓Nämn konkreta verktyg och vad de faktiskt tillför
• ✓Visa att du också vet när tekniken ska läggas undan

En lärare som delar och tar hjälp avlastar hela arbetslaget. Rektorn vill inte ha någon som stänger dörren och kör sitt eget race.

“Jag delar gärna med mig av material och tar tacksamt emot andras. I mitt arbetslag planerade vi temaveckorna tillsammans, då slapp alla uppfinna hjulet var för sig. Jag frågar hellre en kollega som haft klassen tidigare än famlar själv, och jag försöker vara den som ställer upp när någon är sjuk. Hospitering hos en van kollega har lärt mig mer om klassrumsledning än någon kurs.”

• ✓Ge ett exempel på gemensam planering eller hospitering
• ✓Visa att du både ger och tar emot hjälp

Rektorn vill se att du förstår att starten handlar om relationer och rutiner, inte om att genast hinna med kursplanen.

“De första dagarna satsar jag på att lära mig elevernas namn och hur skolan fungerar, var saker finns och vilka rutiner som redan gäller. Med klassen bygger jag våra gemensamma regler och en trygg stämning innan jag drar på med ämnet. Jag skulle också vilja prata med den som haft klassen tidigare för att veta vilka som behöver extra stöd från start, och höra av mig hem med en kort hälsning så att vårdnadshavarna vet vem jag är.”

• ✓Visa att du prioriterar relationer och rutiner första veckan
• ✓Ta reda på vad som redan fungerar innan du ändrar